Statens betalningar resulterade i ett överskott på 24,9 miljarder kronor i augusti, enligt Riksgälden. Myndighetens prognos var ett överskott på 27,3 miljarder kronor.
Skillnaden uppges bero på högre nettoutlåning till myndigheter.
Statens primära saldo blev 0,5 miljarder kronor lägre än prognos. Det berodde främst på att myndigheternas utgifter blev något högre. Statens skatteinkomster var i linje med prognosen.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 1,6 miljarder kronor högre än beräknat. Det förklaras huvudsakligen av minskad inlåning från Kärnavfallsfonden. Vidare var räntebetalningarna på statsskulden var 0,3 miljarder kronor högre än prognos.
För tolvmånadersperioden till och med augusti visade statens betalningar ett överskott på 95,4 miljarder kronor.
Statsskulden uppgick till 1 203 miljarder kronor i slutet av augusti.
Skillnaden uppges bero på högre nettoutlåning till myndigheter.
Statens primära saldo blev 0,5 miljarder kronor lägre än prognos. Det berodde främst på att myndigheternas utgifter blev något högre. Statens skatteinkomster var i linje med prognosen.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 1,6 miljarder kronor högre än beräknat. Det förklaras huvudsakligen av minskad inlåning från Kärnavfallsfonden. Vidare var räntebetalningarna på statsskulden var 0,3 miljarder kronor högre än prognos.
För tolvmånadersperioden till och med augusti visade statens betalningar ett överskott på 95,4 miljarder kronor.
Statsskulden uppgick till 1 203 miljarder kronor i slutet av augusti.