Den slopade revisionsplikten för de minsta aktiebolagen har inte lett till en förbättrad lönsamhet och tillväxt.
Däremot har den lett till minskad sysselsättning och att kriminella i allt högre grad börjat använda aktiebolag som brottsverktyg, enligt en ny rapport från Riksrevisionen.
Uppgifterna kommer inte som någon överraskning för Ekobrottsmyndigheten som på sin hemsida uppger att man redan förra året varnade för en ökad ekonomisk brottslighet efter avskaffandet av revisionsplikten.
”Resultaten stämmer väl överens med vår kunskap om hur företag kan användas som brottsverktyg samt hur risken för oegentligheter i företagsformen har ökat. När kontrollen inte är tillräckligt omfattande kan företagare lämna felaktiga eller vilseledande uppgifter under lång tid, ibland flera år, innan de stoppas av ett näringsförbud eller en konkurs”, säger Henrik Lundin, strategisk ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten.
Riksrevisionens rapport är baserad på en utredning av 11 000 företag som kunde välja bort revisorn när plikten avskaffades 2010. Av dessa valde 26 procent att göra så. Jämfört med de som behöll revisorn visar utfallet att de som avstod revisorn såg både lönsamhet och sysselsättning falla under de kommande fem åren.
Även i förhållande till perioden 2007 och 2010 när företagen hade en revisor föll deras lönsamhet och sysselsättning efter att man tagit bort revisorn 2010.
Däremot har den lett till minskad sysselsättning och att kriminella i allt högre grad börjat använda aktiebolag som brottsverktyg, enligt en ny rapport från Riksrevisionen.
Uppgifterna kommer inte som någon överraskning för Ekobrottsmyndigheten som på sin hemsida uppger att man redan förra året varnade för en ökad ekonomisk brottslighet efter avskaffandet av revisionsplikten.
”Resultaten stämmer väl överens med vår kunskap om hur företag kan användas som brottsverktyg samt hur risken för oegentligheter i företagsformen har ökat. När kontrollen inte är tillräckligt omfattande kan företagare lämna felaktiga eller vilseledande uppgifter under lång tid, ibland flera år, innan de stoppas av ett näringsförbud eller en konkurs”, säger Henrik Lundin, strategisk ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten.
Riksrevisionens rapport är baserad på en utredning av 11 000 företag som kunde välja bort revisorn när plikten avskaffades 2010. Av dessa valde 26 procent att göra så. Jämfört med de som behöll revisorn visar utfallet att de som avstod revisorn såg både lönsamhet och sysselsättning falla under de kommande fem åren.
Även i förhållande till perioden 2007 och 2010 när företagen hade en revisor föll deras lönsamhet och sysselsättning efter att man tagit bort revisorn 2010.