Investing.com - Den turkiska liran fortsätter att rasa. För 1 dollar måste man nu betala ca 15,13 lira. Som mest var man under dagen tvungen att betala 15,28 lira. Den turkiska nationella valutan föll också ytterligare mot euron och nådde en ny bottennotering.
För en svensk krona (SEK/TRY) fick man den 1 januari 0,9017 turkiska lira, idag får man 1,7114, en ökning på 90%.
Anledningen till detta är valutainvesterarnas förväntan om att den turkiska centralbanken drastiskt skulle kunna sänka sina räntor igen idag, trots att inflationen var ofantliga 21,3% i november, lika hög som i november 2018.
"Vi tror att inflationen kommer att stiga till runt 30% under de närmaste månaderna på grund av deprecieringen av liran, innan den sjunker igen i mitten av nästa år", skrev Capital Economics analytiker i en not.
"Detta är i stort sett i linje med det historiska förhållandet mellan lirans utveckling och inflationen, såväl som erfarenheterna från andra tillväxtmarknader som har upplevt valutakriser. Detta är inte det fruktade hyperinflationsscenario som vissa har talat om. Det är inflationen som kommer att förbli på den allmänna uppåtgående vägen som har observerats sedan 2011."
Enligt analytiker tillfrågade av Investing.com kommer centralbanken sänka sin veckovisa reporänta med ytterligare 100 punkter till 14% på torsdag.
Sedan september har centralbankscheferna redan sänkt räntan med 400 punkter, vilket till stor del tillgodoser president Recep Tayyip Erdogans krav på en expansiv penningpolitik, som tror att detta kommer att stimulera tillväxt och skapa jobb.
Valutakurserna USD/TRY och EUR/TRY har stärkts med 75% respektive 69% under samma period.
Inför räntebeslutet hade Erdogan sparkat fyra högt uppsatta tjänstemän från det turkiska finansministeriet, enligt ett officiellt meddelande. Två veckor tidigare hade han utsett Nureddin Nebati, en före detta parlamentsledamot från det styrande partiet som stöder presidentens oortodoxa lågräntepolitik, till finansminister.
Är kapitalkontrollen hotad?
I tidigare kriser har Turkiet använt milda former av kapitalkontroll för att stabilisera situationen (t.ex. genom att begränsa valutaswaps för att göra det svårare att kortsälja liran). Om inte beslutsfattare är villiga att höja räntorna, är det mer sannolikt att de kommer att införa hårdare kapitalkontroller om den ansträngda betalningsbalansen skulle visa sig destabilisera.
Dessa kan vara tak eller skatter på köp av utländsk valuta eller långa godkännandeprocesser för gränsöverskridande transaktioner. Sådana åtgärder skulle kunna bidra till att stabilisera liran på kort sikt om sentimentet försämrades ytterligare, men skulle inte vara hållbart på lång sikt.