Regeringens kraftigt underfinansierade budget för 2018 bedöms inte ligga i linje med överskottsmålet. Därför kommer det att krävas en åtstramande finanspolitik redan 2019 så att överskottsmålet nås.
Det skriver Konjunkturinstitutet, KI, i sin senaste prognos som släpptes på tisdagen.
Om det offentliga välfärdsåtagandet ska bibehållas på 2018 års nivå, krävs det även budgetförstärkningar på cirka 30 miljarder kronor, bedömer KI.
KI har prognosen för den svenska BNP-tillväxten under 2017 till 2,8 procent från tidigare 3,0 procent. Under 2018 väntas samtidigt en tillväxt om 2,7 procent, vilket är 0,5 procentenheter högre än i augustiprognosen.
"Den expansiva budgeten driver på tillväxten och sysselsättningen nästa år. De ljusa utsikterna för industrin ökar också investeringarna betydligt och exporten blir en stark tillväxtmotor. Samtidigt hålls uppgången tillbaka av den tilltagande bristen på arbetskraft med rätt kompetens", skriver myndigheten.
KI har samtidigt höjt prognosen för inflationen, mätt som KPIF, till 2,0 procent 2017 från tidigare 1,9 procent. Prognosen för 2018 om 1,7 procent upprepas samtidigt.
"Det ser inte ut som att löneökningarna märkbart kommer att driva inflationen. Det senaste årets uppgång i inflationen är bland annat en följd av snabbt stigande energipriser. Dessa förväntas öka betydligt långsammare framöver samtidigt som en starkare krona dämpar uppgången i importpriserna. Först 2020 når inflationen varaktigt inflationsmålet. Riksbanken avvaktar därför med att höja reporäntan till nästa höst", resonerar KI.
Det skriver Konjunkturinstitutet, KI, i sin senaste prognos som släpptes på tisdagen.
Om det offentliga välfärdsåtagandet ska bibehållas på 2018 års nivå, krävs det även budgetförstärkningar på cirka 30 miljarder kronor, bedömer KI.
KI har prognosen för den svenska BNP-tillväxten under 2017 till 2,8 procent från tidigare 3,0 procent. Under 2018 väntas samtidigt en tillväxt om 2,7 procent, vilket är 0,5 procentenheter högre än i augustiprognosen.
"Den expansiva budgeten driver på tillväxten och sysselsättningen nästa år. De ljusa utsikterna för industrin ökar också investeringarna betydligt och exporten blir en stark tillväxtmotor. Samtidigt hålls uppgången tillbaka av den tilltagande bristen på arbetskraft med rätt kompetens", skriver myndigheten.
KI har samtidigt höjt prognosen för inflationen, mätt som KPIF, till 2,0 procent 2017 från tidigare 1,9 procent. Prognosen för 2018 om 1,7 procent upprepas samtidigt.
"Det ser inte ut som att löneökningarna märkbart kommer att driva inflationen. Det senaste årets uppgång i inflationen är bland annat en följd av snabbt stigande energipriser. Dessa förväntas öka betydligt långsammare framöver samtidigt som en starkare krona dämpar uppgången i importpriserna. Först 2020 når inflationen varaktigt inflationsmålet. Riksbanken avvaktar därför med att höja reporäntan till nästa höst", resonerar KI.