Flera riksbanksledamöter uttryckte vid förra penningpolitiska mötet mötet oro för inflationsutvecklingen framöver och man konstaterade att en förutsättning för att KPIF-inflationen ska stabiliseras nära 2 procent är att penningpolitiken är fortsatt expansiv.
Det framgår av protokollet från Riksbankens möte den 25 april, då reporäntan lämnades oförändrad. Samtidigt reviderades ränteprognosen ned till att indikera att långsamma höjningar först inleds mot slutet av året.
Det uttrycktes dock nyanser kring när det kan tänkas bli lämpligt att höja reporäntan, och en ledamot ville inte utesluta möjligheten att det kan ske i september medan en annan menade att det kan bli nödvändigt att ytterligare senarelägga första höjningen, jämfört med prognosen för reporäntan.
Det har tagit lång tid att få tillbaka inflationen och inflationsförväntningarna till 2 procent och flera ledamöter betonade vikten av vaksamhet och försiktighet i penningpolitiken.
Ledamöterna diskuterade växelkursens utveckling, vad som kan ligga bakom de stora rörelserna som skett sedan föregående möte och på vilket sätt detta bedöms påverka inflationen. Flera ledamöter poängterade att det är viktigt att kronans växelkurs utvecklas på ett sätt som är förenligt med att inflationen stabiliseras nära målet.
Det fördes även en diskussion om fördelningseffekter och huruvida penningpolitiken kan och bör ta fördelningspolitiska hänsyn.
Det framgår av protokollet från Riksbankens möte den 25 april, då reporäntan lämnades oförändrad. Samtidigt reviderades ränteprognosen ned till att indikera att långsamma höjningar först inleds mot slutet av året.
Det uttrycktes dock nyanser kring när det kan tänkas bli lämpligt att höja reporäntan, och en ledamot ville inte utesluta möjligheten att det kan ske i september medan en annan menade att det kan bli nödvändigt att ytterligare senarelägga första höjningen, jämfört med prognosen för reporäntan.
Det har tagit lång tid att få tillbaka inflationen och inflationsförväntningarna till 2 procent och flera ledamöter betonade vikten av vaksamhet och försiktighet i penningpolitiken.
Ledamöterna diskuterade växelkursens utveckling, vad som kan ligga bakom de stora rörelserna som skett sedan föregående möte och på vilket sätt detta bedöms påverka inflationen. Flera ledamöter poängterade att det är viktigt att kronans växelkurs utvecklas på ett sätt som är förenligt med att inflationen stabiliseras nära målet.
Det fördes även en diskussion om fördelningseffekter och huruvida penningpolitiken kan och bör ta fördelningspolitiska hänsyn.