Det svenska elpriset var i år det högsta sedan 2013. Under 2017 beräknas medelpriset bli cirka 30 öre per kWh. Det är en ökning med 8 procent mot 2016 och 32 procent högre än 2015 då priserna var låga. Boven är kolpriset. Det visar en sammanställning från elbolaget Bixia.
- Den främsta orsaken till den något högre prisnivån är de ökade kolpriserna. Men elpriset kunde ha blivit mycket högre om vi inte hade haft så god tillgång till vattenkraft som vi haft i år. Nu, i slutet av året har vi ett hydrologiskt överskott på 6 TWh och genomsnittet i år hamnar på minus 4 TWh, förra året var underskottet i snitt på 7 TWh, uppger Matina Rosenberg, analytiker på Bixia, i en kommentar.
Vindkraften är också en faktor som har hållit ned priserna. Produktionen väntas i Norden ha ökat med 5 TWh jämfört med fjolåret.
- Att vindkraften har ökat beror dels på att det har blåst mer än förra året och dels på att det har installerats fler vindkraftverk, säger Matina Rosenberg.
Under nästa år väntas produktionen stiga. Finland drar igång sitt nya kärnkraftverk och produktionen av förnyelsebart väntas också öka. Det gör också att Bixa spår fortsatt låga elpriser.
– Vi räknar med att den nordiska elmarknaden kommer att ha en förstärkt energibalans fram till 2019. Efter år 2019 kommer energibalansen att försvagas, beroende på stängningen av Ringhals 1 och 2 och ökad export av el ut från Norden, säger Matina Rosenberg.
En försvagad energibalans innebär en högre prisnivå.
- Den främsta orsaken till den något högre prisnivån är de ökade kolpriserna. Men elpriset kunde ha blivit mycket högre om vi inte hade haft så god tillgång till vattenkraft som vi haft i år. Nu, i slutet av året har vi ett hydrologiskt överskott på 6 TWh och genomsnittet i år hamnar på minus 4 TWh, förra året var underskottet i snitt på 7 TWh, uppger Matina Rosenberg, analytiker på Bixia, i en kommentar.
Vindkraften är också en faktor som har hållit ned priserna. Produktionen väntas i Norden ha ökat med 5 TWh jämfört med fjolåret.
- Att vindkraften har ökat beror dels på att det har blåst mer än förra året och dels på att det har installerats fler vindkraftverk, säger Matina Rosenberg.
Under nästa år väntas produktionen stiga. Finland drar igång sitt nya kärnkraftverk och produktionen av förnyelsebart väntas också öka. Det gör också att Bixa spår fortsatt låga elpriser.
– Vi räknar med att den nordiska elmarknaden kommer att ha en förstärkt energibalans fram till 2019. Efter år 2019 kommer energibalansen att försvagas, beroende på stängningen av Ringhals 1 och 2 och ökad export av el ut från Norden, säger Matina Rosenberg.
En försvagad energibalans innebär en högre prisnivå.