Alfred Bergs allokeringschef Jonas Olavi har släppt en analys inför det amerikanska presidentvalet, ett val som går av stapeln i nästa vecka. Hans tes är att marknaden överdramatiserar processen och att utfallet sällan blir så bra eller dåligt som man förutspår.
"En eventuell negativ reaktion skapar snarare ett köpläge då marknaden på längre sikt är mer intresserad av ekonomi än av politik", skriver han i en valkommentar.
Olavi pekar också på att presidentvalet bara är en parameter.
"Som det ser ut nu verkar representanthuset fortsätta med republikansk majoritet, medan senaten verkar svänga över till demokratisk majoritet. Det innebär att oavsett vem som vinner kommer det knappast att bli 'full house' med ett praktiskt enpartistyre. Detta bör om något lugna marknaderna när de inser att vare sig Clinton eller Trump kommer att kunna genomföra alla sina politiska programpunkter", skriver han.
Strategen uppger vidare att om Donald Trump vinner så kommer analysflödet att nå orkanstyrkor och att det också kommer att dröja innan han installeras. Den nya presidenten installeras först den 20 januari.
"Man kan bara gissa men det är troligt att Trump, om han vinner, inte kommer att behöva säga så mycket tills han blir installerad, vilket kan komma att skapa ett vakuum som i sig kan förlänga osäkerheten. Och då rullar bollen över till centralbankerna igen", skriver strategen.
I övrigt benar han ut hur de två kandidaterna skiljer sig åt. När det gäller den inhemska ekonomin så har han granskat det två kandidaterna inom infrastruktur, skatter och budgetunderskott samt penningpolitik.
Båda vill satsa på infrastrukturen, en post som motsvarar mellan 0,3-0,6 procent av BNP årligen under kommande år. Olavi gör tolkningen att detta är positivt om det kan finansieras för den amerikanska byggsektorn och bolag som är exponerade mot detta.
När det gäller skatterna är Clintons skattehöjningar negativt för konsumtionen medan Trumps är positiva även om det skapas en osäkerhet kring hans finansiering. Trumps skattesänkningar kan om de inte finansieras på längre sikt exempelvis påverka kreditbetyget för USA, förutspår han.
När det gäller den amerikanska budgetunderskottet så spelar utfallet inte någon roll. Inte heller frågor som rör migration tror han är relevant eller relationen till Kina.
Nästa område som betas av är handelspolitiken och här finns enligt strategen näring till oro. En befogad oro är att det ligger i presidentens mandat att säga upp handelsavtal. Även Obama var på sin tid negativ till handelsavtalen men det hände inte så mycket under hans mandatperioder. Vinner exempelvis Trump finns en risk att han säger upp avtalen för att förhandla till sig bättre villkor och framstå som en president som arbetar för folket. Hillary Clinton har också uttalat sig skeptiskt så det är inte givet att det blir så mycket bättre med en demokratisk seger, uppger Olavi.
När det gäller den amerikanska utrikespolitiken är tongångarna att Clinton inte kommer att förändra något medan Trump bedöms vara emot frihandel. Olavi tycker även den här frågan är överdriven.
"Trump kommer nog att göra sitt bästa för att förhandla fram så bra förutsättningar som möjligt för amerikanska medborgare och oron över frihandeln är troligtvis klart överdramatiserad", skriver han i rapporten.
"En eventuell negativ reaktion skapar snarare ett köpläge då marknaden på längre sikt är mer intresserad av ekonomi än av politik", skriver han i en valkommentar.
Olavi pekar också på att presidentvalet bara är en parameter.
"Som det ser ut nu verkar representanthuset fortsätta med republikansk majoritet, medan senaten verkar svänga över till demokratisk majoritet. Det innebär att oavsett vem som vinner kommer det knappast att bli 'full house' med ett praktiskt enpartistyre. Detta bör om något lugna marknaderna när de inser att vare sig Clinton eller Trump kommer att kunna genomföra alla sina politiska programpunkter", skriver han.
Strategen uppger vidare att om Donald Trump vinner så kommer analysflödet att nå orkanstyrkor och att det också kommer att dröja innan han installeras. Den nya presidenten installeras först den 20 januari.
"Man kan bara gissa men det är troligt att Trump, om han vinner, inte kommer att behöva säga så mycket tills han blir installerad, vilket kan komma att skapa ett vakuum som i sig kan förlänga osäkerheten. Och då rullar bollen över till centralbankerna igen", skriver strategen.
I övrigt benar han ut hur de två kandidaterna skiljer sig åt. När det gäller den inhemska ekonomin så har han granskat det två kandidaterna inom infrastruktur, skatter och budgetunderskott samt penningpolitik.
Båda vill satsa på infrastrukturen, en post som motsvarar mellan 0,3-0,6 procent av BNP årligen under kommande år. Olavi gör tolkningen att detta är positivt om det kan finansieras för den amerikanska byggsektorn och bolag som är exponerade mot detta.
När det gäller skatterna är Clintons skattehöjningar negativt för konsumtionen medan Trumps är positiva även om det skapas en osäkerhet kring hans finansiering. Trumps skattesänkningar kan om de inte finansieras på längre sikt exempelvis påverka kreditbetyget för USA, förutspår han.
När det gäller den amerikanska budgetunderskottet så spelar utfallet inte någon roll. Inte heller frågor som rör migration tror han är relevant eller relationen till Kina.
Nästa område som betas av är handelspolitiken och här finns enligt strategen näring till oro. En befogad oro är att det ligger i presidentens mandat att säga upp handelsavtal. Även Obama var på sin tid negativ till handelsavtalen men det hände inte så mycket under hans mandatperioder. Vinner exempelvis Trump finns en risk att han säger upp avtalen för att förhandla till sig bättre villkor och framstå som en president som arbetar för folket. Hillary Clinton har också uttalat sig skeptiskt så det är inte givet att det blir så mycket bättre med en demokratisk seger, uppger Olavi.
När det gäller den amerikanska utrikespolitiken är tongångarna att Clinton inte kommer att förändra något medan Trump bedöms vara emot frihandel. Olavi tycker även den här frågan är överdriven.
"Trump kommer nog att göra sitt bästa för att förhandla fram så bra förutsättningar som möjligt för amerikanska medborgare och oron över frihandeln är troligtvis klart överdramatiserad", skriver han i rapporten.