En av upphovsmakarna till litiumbatteriet är nu på gång med en ny teknik för snabbladdning av batterier. Det är John Goodenough vid Texas universitet i Austin som har tagit fram den första battericellen i enbart fast material som ger flera fördelar, rapporterar universitetets nyhetstidning.
Den nya tekniken ger säkrare batterier som kan laddas snabbare än tidigare modeller och har även längre hållbarhet. Batterierna hittar användningsområden inom såväl mobiltelefoni och elbilsbranschen som stationär utrustning inom energilagring.
I stället för vätskeformiga elektrolyter som används i det ursprungliga litiumbatteriet så har forskarna nu använt en elektrolyt i glas. Enligt sajten så möjliggör det användning av en alkali-metall anod utan att det bildas dendriter, alltså kristaller.
Bakom produktutvecklingen står ett team ingenjörer som leds av den nu 94-årige professorn som är medgrundare till litium ion-batteritekniken. Ett enskilt namns som lyfts fram i forskningsgenombrottet är den seniora forskaren Maria Helena Braga.
Mer precist så har forskningen skett vid Cockrell School of Enginering, en av fakulteterna vid University of Texas i Austin.
Forskningsframsteget har blivit publicerat i den vetenskapliga tidsskriften Energy & Environmental Science.
Den nya tekniken ger säkrare batterier som kan laddas snabbare än tidigare modeller och har även längre hållbarhet. Batterierna hittar användningsområden inom såväl mobiltelefoni och elbilsbranschen som stationär utrustning inom energilagring.
I stället för vätskeformiga elektrolyter som används i det ursprungliga litiumbatteriet så har forskarna nu använt en elektrolyt i glas. Enligt sajten så möjliggör det användning av en alkali-metall anod utan att det bildas dendriter, alltså kristaller.
Bakom produktutvecklingen står ett team ingenjörer som leds av den nu 94-årige professorn som är medgrundare till litium ion-batteritekniken. Ett enskilt namns som lyfts fram i forskningsgenombrottet är den seniora forskaren Maria Helena Braga.
Mer precist så har forskningen skett vid Cockrell School of Enginering, en av fakulteterna vid University of Texas i Austin.
Forskningsframsteget har blivit publicerat i den vetenskapliga tidsskriften Energy & Environmental Science.