Storbanken SEB:s prognosmakare håller fast vid sin optimistiska syn. Den ökade politiska risken bedömer man inte kommer att få så stor påverkan på ekonomin.
"Svensk tillväxt bromsar in när bostadsbyggandet faller tillbaka markant medan industrin tar över som viktigaste tillväxtkraft. Den svaga kronan ger dock inte samma draghjälp som under tidigare episoder av fallande valuta. Högt kapacitetsutnyttjande i industrin och pressad detaljhandel gör att stimulanseffekten denna gång netto är nära noll. Trots inflation över målet under större delen av 2018 avvaktar Riksbanken till nästa vår och reporäntan är vid slutet av 2019 kvar på låga noll procent. Sannolikheten ökar därmed för att Sverige går in i nästa lågkonjunktur med en centralbank som har små möjligheter att agera. Kronan stärks gradvis men ligger kvar på en historiskt svag nivå på 9,70 mot euron i slutet av perioden", skriver ekonomerna i sin rapport Nordic Outlook.
När det gäller den globala tillväxten så har det endast skett mindre förändringar av prognoserna sedan i februari. Världsekonomin väntas växa med 4 procent i år.
SEB skriver vidare att tillväxten i USA och Europa har tillfälligt påverkats negativt av försenad skatteåterbäring i USA och dåligt väder i Europa.
"Arbetsmarknaderna har fortsatt att stärkas, vilket tillsammans med stigande tillgångspriser ger stöd för privat konsumtion. Framförallt växer investeringarna nu på bred front.", skriver banken.
SEB pekar också på att det är ovanligt stora skillnader i penningpolitiken. Fed väntas nu höja ytterligare tre gånger i år och två nästa år till 3 procent, något mer jämfört med bedömningen i februari. För de flesta andra centralbanker har utsikterna reviderats åt motsatt håll som en följd av mjuka signaler i spåren av oväntat låg inflation. Först i slutet av året sätter ECB punkt för obligationsköpen och första höjningen av inlåningsräntan väntas nu i juni 2019 följt av höjd refiränta till 0,25 procent i september.
Storbritannien lägger nästa höjning på is till 2019 och Bank of Japan håller fast vid sin ultralätta penningpolitik.
"Alltjämt expansiv penningpolitik innebär att centralbanker på de flesta håll kommer att möta nästa nedgång med ytterst lite ammunition på räntesidan. Det är ännu ett argument att lägga större vikt vid avigsidorna med den ultralätta penningpolitiken t ex risker med hög skuldsättning", skriver ekonomerna som också pekar på att skillnaderna i långa räntor över Atlanten förblir stora.
Svensk BNP-tillväxt bromsar enligt storbanken in till 2,6 respektive 2,2 procent 2018-2019 när bostadsbyggandet faller tillbaka markant och inhemsk efterfrågan dämpas. SEB står också fast vid sin prognos om en prisfall på 10 procent för bostäder i Sverige.
"Ett växande utbudsöverskott i nyproduktionen innebär dock fortsatt osäkerhet. Industrin tar nu gradvis över som viktigaste tillväxtkraft", skriver ekonomerna.
SEB:s ekonomer belyser också stimulanseffekterna av den svaga kronan.
"Det normala vid en försvagning av de senaste årens storleksordning vore en tillväxtstimulans på 0,5-0,6 procent fördelat på två år. Men högt kapacitetsutnyttjande och försiktigt investeringsbeteende gör att kronförsvagningen denna gång får ganska små effekter på exportvolymerna. Samtidigt innebär svag valuta påfrestningar på hushållen och en redan pressad detaljhandel. Bedömningen är därför att stimulanseffekten av valutan nu netto är nära noll", bedömer storbanken.
SEB ser vidare en risk att Riksbanken väljer att senarelägga räntehöjningen till 2019.
"Vår prognos är därför att första höjningen kommer i april 2019 och att reporäntan ligger på låga noll procent i slutet av 2019. Riksbanken spelar ett högt spel genom att bibehålla den extrema penningpolitiken trots en ekonomi i högtryck. Sannolikheten ökar därmed för att Sverige går in i nästa lågkonjunktur med högt belånade hushåll, höga bostadspriser och en centralbank som har små möjligheter att motverka en nedgång. Därtill finns också en risk för att inflationstrycket tilltar sent i cykeln på det sätt som skedde 2001 och 2008, vilket ytterligare försvårar Riksbankens dilemma", skriver banken.
Kronan fortsätter att stärkas efter den dramatiska nedgång som skedde i spåren på Riksbankens signaler att ytterligare höja ribban för att kunna påbörja en normalisering. I slutet av 2018 handlas EUR/SEK strax under 10,00 och vid 9,70 i slutet av 2019, enligt den färska prognosen.
"Svensk tillväxt bromsar in när bostadsbyggandet faller tillbaka markant medan industrin tar över som viktigaste tillväxtkraft. Den svaga kronan ger dock inte samma draghjälp som under tidigare episoder av fallande valuta. Högt kapacitetsutnyttjande i industrin och pressad detaljhandel gör att stimulanseffekten denna gång netto är nära noll. Trots inflation över målet under större delen av 2018 avvaktar Riksbanken till nästa vår och reporäntan är vid slutet av 2019 kvar på låga noll procent. Sannolikheten ökar därmed för att Sverige går in i nästa lågkonjunktur med en centralbank som har små möjligheter att agera. Kronan stärks gradvis men ligger kvar på en historiskt svag nivå på 9,70 mot euron i slutet av perioden", skriver ekonomerna i sin rapport Nordic Outlook.
När det gäller den globala tillväxten så har det endast skett mindre förändringar av prognoserna sedan i februari. Världsekonomin väntas växa med 4 procent i år.
SEB skriver vidare att tillväxten i USA och Europa har tillfälligt påverkats negativt av försenad skatteåterbäring i USA och dåligt väder i Europa.
"Arbetsmarknaderna har fortsatt att stärkas, vilket tillsammans med stigande tillgångspriser ger stöd för privat konsumtion. Framförallt växer investeringarna nu på bred front.", skriver banken.
SEB pekar också på att det är ovanligt stora skillnader i penningpolitiken. Fed väntas nu höja ytterligare tre gånger i år och två nästa år till 3 procent, något mer jämfört med bedömningen i februari. För de flesta andra centralbanker har utsikterna reviderats åt motsatt håll som en följd av mjuka signaler i spåren av oväntat låg inflation. Först i slutet av året sätter ECB punkt för obligationsköpen och första höjningen av inlåningsräntan väntas nu i juni 2019 följt av höjd refiränta till 0,25 procent i september.
Storbritannien lägger nästa höjning på is till 2019 och Bank of Japan håller fast vid sin ultralätta penningpolitik.
"Alltjämt expansiv penningpolitik innebär att centralbanker på de flesta håll kommer att möta nästa nedgång med ytterst lite ammunition på räntesidan. Det är ännu ett argument att lägga större vikt vid avigsidorna med den ultralätta penningpolitiken t ex risker med hög skuldsättning", skriver ekonomerna som också pekar på att skillnaderna i långa räntor över Atlanten förblir stora.
Svensk BNP-tillväxt bromsar enligt storbanken in till 2,6 respektive 2,2 procent 2018-2019 när bostadsbyggandet faller tillbaka markant och inhemsk efterfrågan dämpas. SEB står också fast vid sin prognos om en prisfall på 10 procent för bostäder i Sverige.
"Ett växande utbudsöverskott i nyproduktionen innebär dock fortsatt osäkerhet. Industrin tar nu gradvis över som viktigaste tillväxtkraft", skriver ekonomerna.
SEB:s ekonomer belyser också stimulanseffekterna av den svaga kronan.
"Det normala vid en försvagning av de senaste årens storleksordning vore en tillväxtstimulans på 0,5-0,6 procent fördelat på två år. Men högt kapacitetsutnyttjande och försiktigt investeringsbeteende gör att kronförsvagningen denna gång får ganska små effekter på exportvolymerna. Samtidigt innebär svag valuta påfrestningar på hushållen och en redan pressad detaljhandel. Bedömningen är därför att stimulanseffekten av valutan nu netto är nära noll", bedömer storbanken.
SEB ser vidare en risk att Riksbanken väljer att senarelägga räntehöjningen till 2019.
"Vår prognos är därför att första höjningen kommer i april 2019 och att reporäntan ligger på låga noll procent i slutet av 2019. Riksbanken spelar ett högt spel genom att bibehålla den extrema penningpolitiken trots en ekonomi i högtryck. Sannolikheten ökar därmed för att Sverige går in i nästa lågkonjunktur med högt belånade hushåll, höga bostadspriser och en centralbank som har små möjligheter att motverka en nedgång. Därtill finns också en risk för att inflationstrycket tilltar sent i cykeln på det sätt som skedde 2001 och 2008, vilket ytterligare försvårar Riksbankens dilemma", skriver banken.
Kronan fortsätter att stärkas efter den dramatiska nedgång som skedde i spåren på Riksbankens signaler att ytterligare höja ribban för att kunna påbörja en normalisering. I slutet av 2018 handlas EUR/SEK strax under 10,00 och vid 9,70 i slutet av 2019, enligt den färska prognosen.
| Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i % | 2016 | 2017 | 2018 | 2019 |
| USA | 1,5 | 2,3 (2,3) | 2,8 (2,8) | 2,5 (2,5) |
| Eurozonen | 1,8 | 2,4 (2,3) | 2,4 (2,5) | 2,3 (2,2) |
| Japan | 0,9 | 1,7 (1,5) | 1,2 (1,2) | 1,0 (1,0) |
| OECD | 1,8 | 2,5 (2,4) | 2,5 (2,5) | 2,3 (2,2) |
| Kina | 6,7 | 6,9 (6,9) | 6,6 (6,6) | 6,2 (6,2) |
| Norden | 2,2 | 2,3 (2,4) | 2,4 (2,4) | 2,3 (2,3) |
| Baltikum | 2,2 | 4,3 (4,2) | 3,4 (3,5) | 3,1 (3,2) |
| Världen (PPP) | 3,2 | 3,8 (3,9) | 4,0 (4,0) | 3,9 (3,9) |
| Norden och Baltikum. BNP Årlig förändring i % | ||||
| Norge | 1,1 | 1,8 (2,0) | 2,1 (2,0) | 2,1 (2,1) |
| Danmark | 2 | 2,2 (2,1) | 2,2 (2,4) | 2,3 (2,3) |
| Finland | 2,1 | 2,6 (3,1) | 2,5 (2,5) | 2,4 (2,4) |
| Estland | 2,1 | 4,9 (4,4) | 3,5 (3,5) | 3,0 (3,0) |
| Lettland | 2,1 | 4,5 (4,5) | 3,7 (4,1) | 3,5 (3,7) |
| Litauen | 2,3 | 3,9 (3,8) | 3,2 (3,2) | 3,0 (3,0) |
| Svensk ekonomi. Årlig förändring i % | ||||
| BNP, faktisk | 3,2 | 2,4 (2,6) | 2,6 (2,6) | 2,2 (2,4) |
| BNP, dagkorrigerad | 3 | 2,7 (2,8) | 2,7 (2,7) | 2,3 (2,5) |
| Arbetslöshet (%) (EU-definition) | 6,9 | 6,7 (6,7) | 6,0 (6,2) | 6,2 (6,0) |
| KPI | 1 | 1,8 (1,8) | 1,9 (1,8) | 1,8 (2,1) |
| KPIF | 1,4 | 2,0 (2,0) | 2,0 (1,8) | 1,8 (1,8) |
| Offentligt saldo (% av BNP) | 1,2 | 1,3 (1,3) | 1,1 (1,1) | 1,0 (1,0) |
| Reporänta (dec) | -0,5 | -0,50 (-0,50) | -0,50 (-0,25) | 0,00 (0,50) |
| Växelkurs, EUR/SEK (dec) | 9,19 | 10,00 (10,00) | 9,95 (9,50) | 9,70 (9,30) |