Allt fler biltillverkare väljer att ge sig in på en allt hetare elbilsmarknad samtidigt som fler bilköpare sneglar på den nya tekniken. En omställning från fossilt bränsle till eldrift sätter dock press både på flera sektorer. Fortfarande finns många frågetecken som behöver få svar för att en elbilsmarknad ska fungera, visar Finwires genomgång i ämnet.
Kommer det att finnas tillräckligt med elektricitet för att klara av en elbilsboom? Finns det tillräckligt med litium för att tillverka den mängd batteri som krävs för alla fordon? Kommer det att finnas tillräckligt med laddstationer som gör att folk är beredda att köpa en elbil oavsett subventioner eller inte? Det är några avgörande frågor.
Hittills har den största mediala uppmärksamheten kretsat kring pionjärer Tesla och vilka andra biltillverkare som på riktigt kan utmana med egna elbilsmodeller. I debatten blir det tydligt att priset och räckvidden är två avgörande punkter för att få kunderna att öppna plånböckerna. Samtidigt måste det finnas en fungerade infrastruktur med laddningsmöjligheter.
Grundfrågan är om det kommer att finnas tillräckligt med el i elnätet. Nu varnar europeiska experter på området att en europeisk elbilsboom skulle kräva ett tillskott i elnätet motsvarande inte mindre än 50 nya kärnkraftverk.
Enligt en rapport från statligt finansierade Europeiska miljöbyrån, EEA, skulle det kraftigt ökade energibehovet leda till stor påfrestningar på elnätet, särskilt i länder med hög andel förnyelsebar energi.
Antalet elbilar utgör idag endast 0,15 procent av alla europeiska fordon trots subventioner från många regeringar. Skulle andelen elbilar stiga till 80 procent skulle elbehovet stiga med 150 gigawatt för att ladda fordonen, enligt EEA.
Ett av få nya planerade kärnkraftverk är det omdiskuterade Hinkley Point i Storbritannien som väntas få en effekt på 3,2 gigawatt, skriver Financial Times.
Det handlar heller inom någon miljöfördel i alla lägen. Skulle tillskottet till elnätet istället komma från nya kolkraftverk skulle istället utsläppen av svaveldioxid öka, enligt EEA.
Nyttan med att transportsektorn växlar över från fossilt bränsle till el är stora beroende på vilken lokal marknad man avser. I Polen där en stor andel av energiproduktionen kommer från kolkraftverk skulle nyttan kunna ifrågasättas, säger Magdalena Jóźwicka som är projektledare på Europeiska miljöbyrån.
En övergång till elbilar skulle dock generellt minska mängden utsläpp avsevärt av kväveoxider och partiklar som växthusgasen koldioxid, tillägger miljöbyrån.
Hur fördelas kraften då mellan energikällorna i Europa? För närvarande uppges 27 procent av elen komma från kärnkraftverk medan 48 procent kommer från kol, naturgas och olja. Enligt statistiken som kommer från Eurostat utgör nu förnyelsebar energi från sol, vind och vatten 25 procent.
Produktionen av Litiumjonbatterier kommer naturligtvis att behöva öka. Producentledet av den nödvändiga alkalimetallen Litium består av några få stora aktörer. Gruvdriften är koncentrerad till Sydamerika och Australien och de fyra största producenterna av litium är SQM i Chile, Albemarle, FMC samt Tianqi Lithium i Kina.
Albemarles vd Luke Kissam försäkrade dock i en intervju med Financial Times att världens litiumproduktion kommer att vara tillräckligt hög för att möta efterfrågan under de närmaste åren.
Marknaden kommer att vara "ganska balanserad" under de kommande 4-5 åren som Kissam uttryckte det. Han tillägger dock att han inte vill att marknaden ska överösas med litium, sade han vid en konferens i London, skriver Financial Times. Han bedömer att världens efterfrågan ökar med 20.000 ton varje år fram till år 2021.
Samtidigt är det flera trender som bidrar till att suget efter litiumbatterier på världsmarknaden väntas öka kraftigt. Kinesiska regleringar för bilar som går på bensin och diesel kan öka behovet även på denna gigantiska marknad. Dessutom väntas elbolagens och hushållens batteribehov öka när de lagrar el i allt högre utsträckning, enligt en annan Financial Times-artikel.
Bara för någon vecka sedan gick Volkswagen, Ford, BMW och Daimler ut med de kommer att påbörja utbyggnaden av hundratals laddstationer i Europa. Detta i form av ett samriskbolag som främst inriktar sig på att utrusta europas motorvägar med laddstationer.
I ett första skede ska de bygga ett "ultrasnabbt" laddningsnätverk med 400 laddningspunkter runt om på kontinenten. Laddstyrkan ska vara på upp till 350 kilowatt och kommer att vara "betydligt snabbare och mer kraftfullt än de flesta laddningssystem som används idag”, heter det i pressmeddelandet.
Hur ser det då ut på den svenska marknaden? I somras presenterade till exempel det kommunala elbolaget Göteborgs energi 14 laddstationer för elbilar. Nästa steg för Göteborg Energi är att installera 500 laddpunkter för boende- och besöksladdning. Företagets totala investeringen är 10 miljoner kronor med ett tillskott på 8 miljoner kronor från regeringens Klimatkliv.
Kommer det att finnas tillräckligt med elektricitet för att klara av en elbilsboom? Finns det tillräckligt med litium för att tillverka den mängd batteri som krävs för alla fordon? Kommer det att finnas tillräckligt med laddstationer som gör att folk är beredda att köpa en elbil oavsett subventioner eller inte? Det är några avgörande frågor.
Hittills har den största mediala uppmärksamheten kretsat kring pionjärer Tesla och vilka andra biltillverkare som på riktigt kan utmana med egna elbilsmodeller. I debatten blir det tydligt att priset och räckvidden är två avgörande punkter för att få kunderna att öppna plånböckerna. Samtidigt måste det finnas en fungerade infrastruktur med laddningsmöjligheter.
Grundfrågan är om det kommer att finnas tillräckligt med el i elnätet. Nu varnar europeiska experter på området att en europeisk elbilsboom skulle kräva ett tillskott i elnätet motsvarande inte mindre än 50 nya kärnkraftverk.
Enligt en rapport från statligt finansierade Europeiska miljöbyrån, EEA, skulle det kraftigt ökade energibehovet leda till stor påfrestningar på elnätet, särskilt i länder med hög andel förnyelsebar energi.
Antalet elbilar utgör idag endast 0,15 procent av alla europeiska fordon trots subventioner från många regeringar. Skulle andelen elbilar stiga till 80 procent skulle elbehovet stiga med 150 gigawatt för att ladda fordonen, enligt EEA.
Ett av få nya planerade kärnkraftverk är det omdiskuterade Hinkley Point i Storbritannien som väntas få en effekt på 3,2 gigawatt, skriver Financial Times.
Det handlar heller inom någon miljöfördel i alla lägen. Skulle tillskottet till elnätet istället komma från nya kolkraftverk skulle istället utsläppen av svaveldioxid öka, enligt EEA.
Nyttan med att transportsektorn växlar över från fossilt bränsle till el är stora beroende på vilken lokal marknad man avser. I Polen där en stor andel av energiproduktionen kommer från kolkraftverk skulle nyttan kunna ifrågasättas, säger Magdalena Jóźwicka som är projektledare på Europeiska miljöbyrån.
En övergång till elbilar skulle dock generellt minska mängden utsläpp avsevärt av kväveoxider och partiklar som växthusgasen koldioxid, tillägger miljöbyrån.
Hur fördelas kraften då mellan energikällorna i Europa? För närvarande uppges 27 procent av elen komma från kärnkraftverk medan 48 procent kommer från kol, naturgas och olja. Enligt statistiken som kommer från Eurostat utgör nu förnyelsebar energi från sol, vind och vatten 25 procent.
Produktionen av Litiumjonbatterier kommer naturligtvis att behöva öka. Producentledet av den nödvändiga alkalimetallen Litium består av några få stora aktörer. Gruvdriften är koncentrerad till Sydamerika och Australien och de fyra största producenterna av litium är SQM i Chile, Albemarle, FMC samt Tianqi Lithium i Kina.
Albemarles vd Luke Kissam försäkrade dock i en intervju med Financial Times att världens litiumproduktion kommer att vara tillräckligt hög för att möta efterfrågan under de närmaste åren.
Marknaden kommer att vara "ganska balanserad" under de kommande 4-5 åren som Kissam uttryckte det. Han tillägger dock att han inte vill att marknaden ska överösas med litium, sade han vid en konferens i London, skriver Financial Times. Han bedömer att världens efterfrågan ökar med 20.000 ton varje år fram till år 2021.
Samtidigt är det flera trender som bidrar till att suget efter litiumbatterier på världsmarknaden väntas öka kraftigt. Kinesiska regleringar för bilar som går på bensin och diesel kan öka behovet även på denna gigantiska marknad. Dessutom väntas elbolagens och hushållens batteribehov öka när de lagrar el i allt högre utsträckning, enligt en annan Financial Times-artikel.
Bara för någon vecka sedan gick Volkswagen, Ford, BMW och Daimler ut med de kommer att påbörja utbyggnaden av hundratals laddstationer i Europa. Detta i form av ett samriskbolag som främst inriktar sig på att utrusta europas motorvägar med laddstationer.
I ett första skede ska de bygga ett "ultrasnabbt" laddningsnätverk med 400 laddningspunkter runt om på kontinenten. Laddstyrkan ska vara på upp till 350 kilowatt och kommer att vara "betydligt snabbare och mer kraftfullt än de flesta laddningssystem som används idag”, heter det i pressmeddelandet.
Hur ser det då ut på den svenska marknaden? I somras presenterade till exempel det kommunala elbolaget Göteborgs energi 14 laddstationer för elbilar. Nästa steg för Göteborg Energi är att installera 500 laddpunkter för boende- och besöksladdning. Företagets totala investeringen är 10 miljoner kronor med ett tillskott på 8 miljoner kronor från regeringens Klimatkliv.