Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket har tagit del av prospekteringsbolaget Beowulf Minings dotterbolag Jokkmokk Iron Mines ansökan om bearbetningskoncession för fyndigheten Kallak K nr 1 i Jokkmokks kommun, Norrbottens län. Det framgår av ett gemensamt pressmeddelande från RAÄ och Naturvårdsverket.
Utgångspunkten för Sveriges arbete i enlighet med Unescos världsarvskonventionen är att skyddet och förvaltningen av världsarven i Sverige klaras med den nationella lagstiftningen. En förutsättning är dock att ett tillräckligt underlag finns tillgängligt vid prövningen av verksamheten som kan påverka världsarvet.
Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket anser att prövningsunderlaget i det aktuella ärendet inte tillräckligt belyser påverkan på världsarvsområdet Laponia. Det som saknas i det befintliga underlaget är att det inte framgår vad den eventuella indirekta påverkan kan bli på världsarvets värden. Främst märks denna brist avseende renskötseln i Laponia. Den direkta och indirekta påverkan från transporter som är en följd av verksamheten, bör dock bedömas i relation till de för Laponia utpekade värdena även ifråga om naturvärdena.
"Vi bedömer att det finns lagligt stöd att mot bakgrund av 4 kap. 2 § minerallagen, samt 6 kap. 3 och 7 § § miljöbalken, begära att bolaget tydligt redovisar verksamhetens påverkan på världsarvets värden. Redovisningen görs lämpligen som en fördjupning av den redan framtagna miljökonsekvensbeskrivningen. Då bör även det nya riksintressebeslutet som Sametinget tog den 10 februari 2017 beaktas. Om en fördjupning inte görs menar vi att ett fullständigt underlag för en bedömning enligt 3 kap. miljöbalken inte finns i ärendet", skriver myndigheterna i sin sammanfattning.
"Om en fördjupning görs kan underlaget även ha förutsättningar att möta Unescos världsarvskommittés expertorgans synpunkter och begäran om underlag", avslutar myndigheterna.
Utgångspunkten för Sveriges arbete i enlighet med Unescos världsarvskonventionen är att skyddet och förvaltningen av världsarven i Sverige klaras med den nationella lagstiftningen. En förutsättning är dock att ett tillräckligt underlag finns tillgängligt vid prövningen av verksamheten som kan påverka världsarvet.
Riksantikvarieämbetet och Naturvårdsverket anser att prövningsunderlaget i det aktuella ärendet inte tillräckligt belyser påverkan på världsarvsområdet Laponia. Det som saknas i det befintliga underlaget är att det inte framgår vad den eventuella indirekta påverkan kan bli på världsarvets värden. Främst märks denna brist avseende renskötseln i Laponia. Den direkta och indirekta påverkan från transporter som är en följd av verksamheten, bör dock bedömas i relation till de för Laponia utpekade värdena även ifråga om naturvärdena.
"Vi bedömer att det finns lagligt stöd att mot bakgrund av 4 kap. 2 § minerallagen, samt 6 kap. 3 och 7 § § miljöbalken, begära att bolaget tydligt redovisar verksamhetens påverkan på världsarvets värden. Redovisningen görs lämpligen som en fördjupning av den redan framtagna miljökonsekvensbeskrivningen. Då bör även det nya riksintressebeslutet som Sametinget tog den 10 februari 2017 beaktas. Om en fördjupning inte görs menar vi att ett fullständigt underlag för en bedömning enligt 3 kap. miljöbalken inte finns i ärendet", skriver myndigheterna i sin sammanfattning.
"Om en fördjupning görs kan underlaget även ha förutsättningar att möta Unescos världsarvskommittés expertorgans synpunkter och begäran om underlag", avslutar myndigheterna.