Konflikten mellan gruv- och rennäringen har aldrig ställts på sin spets som nu. Allt fler gruvor fastnar i lokala konflikter och hamnar till slut på regeringens bord, men politikerna har hittills skjutit frågan framför sig vanligtvis genom att starta en ny utredning som ger klena resultat. Det skriver Svenska Dagbladet i en artikelserie där tidningen granskar konflikten.
I dag ligger fem planerade gruvor för beslut hos regeringen: Kallak utanför Jokkmokk, Viscaria i Kiruna, Bläckmyran i Hudiksvall, Eva i Arvidsjaur och Laver i Älvsbyns kommun. De inblandade parterna: samerna, privata markägare, skogsindustrin och gruvindustrin står ofta för långt från varandra och alla parter kan konstatera att regering och riksdag inte satt ner foten i markfrågan.
Bristen på tydliga riktlinjer kring vem som bestämmer om marken gör att ansökningar om att få starta en gruva blir oförutsägbara och tidskrävande.
"Eftersom gruvor är en långsiktig och kapitalintensiv verksamhet krävs det att man satsar mycket pengar. Det törs man inte om det finns otydliga regelverk och att det tar så lång tid innan man får ett beslut", säger Per Ahl, som är vd för den svenska gruvnäringens branschorganisation Svemin.
Även vindenergibranschen påverkas av konflikten. Enligt Charlotte Unger, vd för branschorganisationen Svensk Vindenergi, ska 45 miljarder kronor investeras fram till år 2030 något som väntas ge tusentals arbetstillfällen. Svenska Dagbladets kartläggning visar att nästan all planerad vindkraft ligger i samernas renbetesland.
Konflikten mellan samiska intressen å ena sidan och gruvor, vindkraft och skogsbruk å andra sidan landar hos näringsminister Mikael Damberg (S) och kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) som har ansvar för samernas kultur, i vilken även mark ingår som viktig del.
Till syvende och sist handlar det om konkurrens mellan naturresurser.
"Man vill inte från statens sida få lagstiftning som återspeglar rättigheter som gör att gruvor inte kan etableras. Konsekvenserna upplevs helt enkelt som oacceptabla. Regeringen vill nog samerna väl, men att erkänna att de har bestämmanderätt över land är inte politiskt gångbart", säger professor Mattias Åhrén på universitetet i Tromsö till tidningen.
I dag ligger fem planerade gruvor för beslut hos regeringen: Kallak utanför Jokkmokk, Viscaria i Kiruna, Bläckmyran i Hudiksvall, Eva i Arvidsjaur och Laver i Älvsbyns kommun. De inblandade parterna: samerna, privata markägare, skogsindustrin och gruvindustrin står ofta för långt från varandra och alla parter kan konstatera att regering och riksdag inte satt ner foten i markfrågan.
Bristen på tydliga riktlinjer kring vem som bestämmer om marken gör att ansökningar om att få starta en gruva blir oförutsägbara och tidskrävande.
"Eftersom gruvor är en långsiktig och kapitalintensiv verksamhet krävs det att man satsar mycket pengar. Det törs man inte om det finns otydliga regelverk och att det tar så lång tid innan man får ett beslut", säger Per Ahl, som är vd för den svenska gruvnäringens branschorganisation Svemin.
Även vindenergibranschen påverkas av konflikten. Enligt Charlotte Unger, vd för branschorganisationen Svensk Vindenergi, ska 45 miljarder kronor investeras fram till år 2030 något som väntas ge tusentals arbetstillfällen. Svenska Dagbladets kartläggning visar att nästan all planerad vindkraft ligger i samernas renbetesland.
Konflikten mellan samiska intressen å ena sidan och gruvor, vindkraft och skogsbruk å andra sidan landar hos näringsminister Mikael Damberg (S) och kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) som har ansvar för samernas kultur, i vilken även mark ingår som viktig del.
Till syvende och sist handlar det om konkurrens mellan naturresurser.
"Man vill inte från statens sida få lagstiftning som återspeglar rättigheter som gör att gruvor inte kan etableras. Konsekvenserna upplevs helt enkelt som oacceptabla. Regeringen vill nog samerna väl, men att erkänna att de har bestämmanderätt över land är inte politiskt gångbart", säger professor Mattias Åhrén på universitetet i Tromsö till tidningen.