För 26 år sedan avreglerades den svenska elmarknaden. I samband med avregleringen grundades elbolaget Bixia som nu summerar sina 25 år på marknaden. Medelpriset för en kilowattimme har varit cirka 30 öre under de här åren. Men de senaste två åren, 2020 och 2021 har varit turbulenta jämfört med övriga år. Under 2020 hade vi det lägsta snittpriset någonsin och förra året hade vi det högsta.
– Fram till år 2018 hade vi inte så stora prisvariationer, i stort sett präglades elpriset av om det var ett torrt eller ett blött år, dvs om vi hade gott eller ont om vattenkraft, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Tar man en närmare titt på hur utvecklingen av elmarknaden generellt har sett ut sedan avregleringen 1996 kan man konstatera att den fria marknaden har inneburit en ökad konkurrens mellan såväl producenter som elhandlare, vilket har pressat priserna.
– Elmarknaden är komplex och det är många faktorer som påverkar elpriset. Det har hänt mycket sedan avregleringen 1996. Likt 1996 är det fortfarande fundamentala faktorer som temperatur, nederbörd som spelar en stor roll för elpriset. Men de senaste åren har vinden fått en större påverkan eftersom vi fått in betydligt mer vindkraft i systemet, säger Johan Sigvardsson.
Från en svensk till en europeisk elmarknad
Det har skett flera andra stora förändringar sedan elmarknaden avreglerades. Bland annat handeln med utsläppsrätter som infördes år 2005 och de många ledningar som byggts inom Sverige och Norden. Ökad kapacitet och ökat utbytet mellan Sverige, Norden och Europa har också skett. Vi har sedan 1996 gått från en svensk elmarknad till en nordisk elmarknad. Idag är vi alltmer integrerade med den europeiska elmarknaden.
– De utbyggda ledningarna till Europa har gjort att vårt elpris i Norden påverkas alltmer av europiska priserna som är högre. Samtidigt har den planerbara kraften minskat vilket gjort att vindkraften fått en allt större påverkan på priset. För 25 år sedan var vindkraftsproduktionen i stort sett obefintlig, idag står den för omkring 15 procent av den svenska elproduktionen, säger Johan Sigvardsson. .
Elöverskott 2035
I de långsiktiga prisprognoser som Bixia gör årligen räknar elbolagets analytiker med att elpriset kommer ligga på ganska höga nivåer fram till 2030 då priset väntas sjunka i takt med att den förnybara produktionsutbyggnaden blir allt billigare.
Produktion, elanvändning och ledningskapaciteten skapar tillsammans en energibalans. Bixia räknar med att Nordens energibalans kommer att öka de kommande 14 åren. Enligt prognosen kommer elanvändningen att stiga med cirka 25 procent fram till 2035 och elproduktionen kommer att stiga ännu mer, med hela 36 procent.
Bixia räknar med att elpriserna framöver kommer fortsätta att variera mer över tid och under dygnet.
– Fram till år 2035 räknar vi med att elanvändningen kommer att öka med nära 100 TWh. Det beror främst på utvecklingen inom transport- och industrisektorn, och till viss del på att fler datacenter etablerar sig i Norden. Vår bedömning är emellertid att produktionen ökar i ännu högre takt, vilket bland annat beror på EU:s skärpta utsläppsmål vilket påskyndar utbyggnaden av förnybar energi samt att vi ser en nedgång i produktionskostnaden för vind- och solkraft, förklarar Johan Sigvardsson.
Bixias bedömning är att elektrifieringen av industrin kommer att kräva ytterligare 36 TWh fram till 2035 medan elektrifieringen av transportsektorn kommer kräva cirka 38 TWh och datacenter cirka 12 TWh.
– Energibalansen i Norden styrs av exportmöjligheter. Den ökade produktionen kommer driva fram mer export mot länder med högre elpris. Från 2025 räknar vi med en export på mellan 40 och 50 TWh ett normalår och efter 2030 förväntas fler ledningar göra att exporten ökar om produktionsökningen stiger som vi prognostiserar, säger Johan Sigvardsson.