Investing.com - Europa fortsätter att leta efter hållbara alternativ till att inte förlita sig på gas från Ryssland för att möta sina energibehov. Ryssland förser för närvarande Europa med mellan 35-40% av gasbehovet. Kriget i Ukraina har belyst det akuta behovet för Europa att diversifiera sina gaskällor, liksom det långsiktiga målet att gå över till rena energikällor. Samtidigt varnar Internationella Valutafonden (IMF) att vi inte kommer att ha tillräckligt med gas i regionen nästa vinter om utbudet från Ryssland stängs av.
Men är den europeiska planen "REPowerEU", som ska minska beroendet av rysk gas, hållbar? Energiexperter på Schroders (LON:SDR) analyserar planens 5 huvudmål och de utmaningar de innebär.
Mål 1: Importera ytterligare 50 miljarder kubikmeter LNG från alternativa källor
Redan före Ukrainas invasion hade Europa minskat rysk gasförbrukning och importerat mer LNG (liquified natural gas, elr. flytande naturgas). Problemet är att USA inte kan erbjuda ett så stort utbud och Europa konkurrerar med andra länder om importerade LNG-transporter.
Världsmarknaden för LNG är för närvarande cirka 400 miljoner ton per år (mtpa, eller 560 000 mmc). Den förväntas växa med minst 20-25 miljoner ton per år under det kommande decenniet, eftersom nyckelmarknader som Kina och Indien ökar sin LNG-importkapacitet.
Ett annat hinder är att LNG, som namnet antyder, är flytande, och för att kunna använda den måste den omvandlas tillbaka till gas. Detta är en process som kallas "återförgasning", och Europa har mycket liten kapacitet för detta.
Europeiska LNG-importen har redan nästan fördubblats sedan första kvartalet 2021 för att nå 16Bcf/dag (miljarder kubikfot) i februari 2022. Detta är nära den "teoretiska kapaciteten" på 20Bcf/dag.
Tyvärr betyder "teoretisk kapacitet" inte att den europeiska marknaden har tillgång till gas. Till exempel har Spanien och Portugal cirka 7Bcf (miljarder kubikfot) per dag i kombinerad kapacitet. Men kapaciteten för gasledningarna till resten av Europa är närmare 4Bcf/dag, så det är omöjligt att få all denna extra gas till de marknader som behöver det, som Tyskland eller Österrike.
Den goda nyheten är att Europa planerar en ytterligare expansion av sin LNG-importkapacitet; den dåliga nyheten är att byggandet av infrastruktur för det ännu inte har påbörjats.
Mål 2: Öka importen genom icke-ryska gasledningar med 10 000 mcm
Om att frakta mer LNG inte är lösningen, vad sägs om att öka utbudet genom befintliga pipelines? Detta kommer att bli mycket svårt utan ytterligare utveckling av fyndigheterna. De producerande fälten är i full kapacitet för tillfället.
Omkring 3,5 Bcf/dag kommer från Algeriet, där operatören Sonatrach har Tinrhert-expansionsprojektet under uppbyggnad. Detta projekt kommer att bidra med ytterligare 0,4 Bcf/dag av leverans; ingen annan större utbyggnad av gasfälten är dock planerad.
Norge och Storbritannien förser för närvarande Europa med cirka 15 Bcf/dag i produktion. Men liksom i Algeriet har utvecklingen av fyndigheterna varit mycket begränsad de senaste åren.
Mål 3: Minska efterfrågan på naturgas med 20 000 mcm genom att öka produktionen av förnybar energi
Att fokusera på förnybar energi är den mest logiska och hållbara lösningen. Det är dock en långsiktig lösning som inte kommer att ge tillräckligt med kapacitet för att ersätta 20 miljarder cm gas till 2023.
Ur kostnadssynpunkt, även med de senaste råvaruprishöjningarna, är förnybar kraftproduktion genom vind- och solenergi redan betydligt billigare än kraftproduktion från CCGT (från kombinerad cykel) och kol. Med de senaste höjningarna av gas- och elpriserna är argumentet för kostnadsförhållandet obestridligt.
Investeringarna i förnybar kraftproduktion är dock långt ifrån vad som behövs för att nå målen för 2030/2050. Detsamma gäller de tillhörande investeringar som behövs för transmissions- och distributionsnät.
Det främsta hindret för att lansera mer förnybar energiproduktion är inte den politiska viljan eller avkastningen på investeringar, utan problemet med logistik och att flytta utrustning från fabriken till projektplatsen. Detta beror på nedstängningar i stora kinesiska städer på grund av att Covid-19 har kommit tillbaka, chipindustrins utbud förblir snäv och tillgången på lastfartyg och containerkapacitet förblir knapp.
Utrustningsleverantörer och utvecklare av förnybar energi förväntar sig att dessa begränsningar i leveranskedjan börjar lätta under 2023. Återigen, detta är ingen snabb lösning.
Mål 4: Använd energieffektivitetsåtgärder för att minska efterfrågan med 15 000 mcm
De tre första målen vi har täckt täcker till stor del utbudssidan, men hur är det med efterfrågesidan? Kan åtgärder som att sänka termostaten eller installera värmepumpar ha inverkan?
Gasen används för att värma upp cirka 35% av kommersiella byggnaderna och bostadshusen i EU. Det råder ingen tvekan om att de nuvarande höga gas- och elpriserna orsakar en tillfällig och permanent förstörelse av efterfrågan.
Ur tidssynpunkt tillkännager många industrier, särskilt inom gödsel- och cementtillverkning, kortsiktiga stängningar av anläggningar på grund av höga gaspriser.
När det är möjligt är värmepumpar ett effektivt sätt att minska den totala gasförbrukningen. EU vill påskynda användningen av dessa i hemmen, med målet att marknaden ska växa med minst 10 miljoner enheter under de kommande fem åren. Vi beräknar att detta kommer att bidra till att ersätta efterfrågan på naturgas med 1,5-2,0 mcm. Det största hindret för den privata (och kommersiella) konsumenten är fortfarande den initiala kostnaden, som är mer än dubbelt så stor som för en konventionell panna. Vi förväntar oss att den relativa kostnaden kommer att förbättras under de kommande fem till tio åren i takt med att volymerna ökar.
Mål 5: Fyll på lagringsutrymme till 80% kapacitet senast i november
Slutligen inkluderar REPowerEu-planen ett mål att fylla lagringskapaciteten till 80% senast den 1 november 2022 och till 90% under alla efterföljande år. Detta är ett okonventionellt mål, eftersom det i huvudsak föreskriver att marknadsaktörer (försörjningsföretag/lageroperatörer) måste köpa gas på marknaden till vilket pris som helst, under sommaren, för att undvika ytterligare en vintertopp.
För närvarande är gaslagringsnivåerna i Europa cirka 25% under det normala, men över de lägsta nivåerna som registrerades 2018.
Amerikanska naturgasproducenter kommer att gynnas:
Sammanfattningsvis finns det inga enkla svar för Europa när det gäller att ersätta naturgas. Europa är nu starkt beroende av importerad LNG för att möta sina energibehov och REPowerEU:s handlingsplan kommer att påskynda övergången till nya leverantörer med lägre risk.
USA är redo att ligga i framkant. Landet har en betydande resursbas i Appalacherna och Texas som erbjuder potential att bli en stor exportör av naturgas. Det mesta av denna gas kommer förmodligen att gå till europeiska marknader.
Terminspriser på gaskontrakt i USA har redan stigit från mindre än 3,00/Mcf för två år sedan till 3,50-4,00/Mcf nu. Vi tror att priserna på lång sikt kan fortsätta att stiga i takt med att USA blir en allt viktigare global leverantör av gas.
De amerikanska företagen som är bäst lämpade att dra nytta av denna ökning i efterfrågan och priser kommer att vara de med en låg kostnadsresursbas och enkel tillgång till amerikanska LNG-exportanläggningar.