Både WTI och Brent föll under 100 dollar i handeln den 6 och 7 juli, efter betydande nedgångar den 5 juli, då Brent sjönk 9% och WTI föll 8%.
Frågan är om priserna kommer att fortsätta sjunka.
1. Rädsla för en lågkonjunktur
Den övervägande orsaken till denna veckas nedgång i oljepriserna är rädsla för global recession. Det är möjligt att vi kanske redan befinner oss i en lågkonjunktur, och vi kommer inte att veta det förrän vissa data släpps. De ekonomiska indikatorerna för några av världens största ekonomier är dock inte positiva.
Till exempel tittar Tyskland på att begränsa tillverkningsproduktionen på grund av brist på naturgas. Höga energipriser över hela världen, men särskilt i Europa och USA, får konsumenter att begränsa konsumtionen. Även om resandet är mycket starkt just nu, på grund av den uppdämda efterfrågan från coronavirusets restriktioner, är rädslan att konsumenterna kommer att vara mycket mer försiktiga med att resa med höga priser när sommaren är över.
Tisdagens betydande nedgång hjälptes av en rapport från Citibank som förutspår 65 dollar per fat olja i slutet av året om en global lågkonjunktur slår igenom. Om vi går in i recessionsterritorium i slutet av sommaren och efterfrågan på olja sjunker med mer än vad som är säsongsmässigt brukligt, kan vi se ett slut på tjurmarknaden. En lågkonjunktur och därav följande nedgång i efterfrågan skulle vara den största drivkraften för lägre oljepriser.
2. Stor efterfrågan på rysk olja
När de första sanktionerna mot rysk olja tillkännagavs, förutspådde IEA att 3 miljoner fat rysk olja skulle komma bort från marknaden.
I april visade uppgifterna på en nedgång i rysk oljeproduktion då viss produktion stängdes på grund av brist på kunder. Detta vände dock snabbt eftersom rysk olja hittade nya köpare i Kina och Indien för att ersätta de förlorade europeiska kunderna.
Det var helt naturligt att priserna skulle sjunka något när marknaden insåg att mindre rysk olja har kommit från marknaden än vad IEA förutspått.
Handlare bör vara medvetna om att vissa av sanktionerna mot rysk olja inte träder i kraft förrän i slutet av året, så det är möjligt att den ryska oljeexporten kommer att drabbas ytterligare i slutet av 2022, vilket får priserna att stiga. Det är dock lika troligt att ryska oljebolag kommer att ha väletablerade relationer med sina nya kunder, så sanktionerna kommer inte att drabba tillräckligt mycket för att påverka marknaden vid den tidpunkten.
3. Rabatter på sanktionerad olja
När Europa och USA väl införde sanktioner mot rysk olja, slutade många raffinaderier att köpa olja därifrån, även om sanktionerna inte träder i kraft förrän i slutet av detta år eller senare.
För att locka nya kunder i andra regioner började ryska oljebolag erbjuda rejäla rabatter på sin olja. Iran och Venezuela säljer också sin olja till betydande rabatter eftersom deras olja också omfattas av amerikanska sanktioner.
Det finns så mycket rysk olja att tillgå, att en slags priskonkurrens har uppstått mellan Ryssland, Iran och Venezuela och har pressat priserna på den sanktionerade oljemarknaden ännu lägre. Detta kan också påverka de globala oljeriktmärkena, även om vi förmodligen inte kommer att se den fulla effekten av detta förrän oljeproducenterna i Gulfstaten börjar sänka sina officiella försäljningspriser till Asien. Hittills har detta inte hänt, men det kan ske snart, särskilt om en global lågkonjunktur får efterfrågan i Europa och USA att minska.
Många analytiker tror att oljemarknadens fundamenta (utbud och efterfrågan) indikerar att de nuvarande prisfallen inte kommer att bibehållas under de kommande månaderna och att vi kommer att se en återgång till tresiffriga siffror.
Mycket beror på om den globala ekonomin går in i en lågkonjunktur och i vilken utsträckning efterfrågan minskar som ett resultat. Det är osannolikt att globala oljetillgångar kommer att öka tillräckligt markant för att få ner priserna på nuvarande efterfrågenivåer, så handlare bör fokusera på om efterfrågan kommer att förbli stabil, växa eller minska.