Slutsatserna i utredningen kring självkörande fordon är välkomna, men lagstiftningen bör harmonieras på internationell nivå för att komma i kapp den tekniska utvecklingen.
Det säger representanter från fordonsindustrin vid ett seminarium som anordnas av branschorganisationen BIL Sweden, med anledning av utredningen om självkörande fordon som lämnades över till regeringen under gårdagen.
Jonas Bjelfvenstam, som är regeringens utredare och generaldirektör för Transportstyrelsen, uppger vid en presentation av utredningens slutsatser att de tre största utmaningarna för självkörande fordon på väg är: regleringar, tekniken och den allmänna acceptansen.
Gällande regleringsbiten konstaterar han att det nationella handlingsutrymmet för lagstiftning är begränsat, då det exempelvis finns globala regler satta av EU och branschstandarder att ta hänsyn till. Det finns dock finns dock ett gott utrymme för policyutveckling, innovationsfrämjande och planeringsinsatser på nationell nivå.
"Där det finns nationella behörigheter finns det lite bättre möjligheter att införa en introduktion av självkörande fordon. Kunskapsinsamling och försöksverksamheter är viktigt för att förbereda acceptansen", säger han.
Det tydligaste hindret internationellt uppges vara "förarbegreppet", där diverse konventioner konstaterar att det ska finnas en förare till varje fordon och att denne ska ha kontroll. Emellertid anser Jonas Bjelfvenstam att det kan finnas en nationell tolkning av förarbegreppet, så att en förare ska kunna föra flera fordon och även befinna sig utanför fordonen och använda sig av olika former av fjärrstyrning.
Bland utredningens viktigaste förslag är enligt honom att möjligheten till försöksverksamhet ska kunna underlättas ytterligare. Det möjliggör exempelvis försök till konvojkörning och fjärrkontrollstyrda fordon.
Vidare föreslås att långsamma leveranser ska kunna framföras på cykelbana utan förare. Det kan handla om paketbud, pizzaleverans, eller sop- och vägsaltningsmaskiner, om de går i högst 20 kilometer i timmen.
Vid en konsekvensanalys på lång sikt, år 2030, anses störst nytta från självkörande fordon kunna dras från tidsvinster och minskad förarkostnad för gods- och yrkestransporter.
Åsa Petterson, Head of Public and Environmental Affairs på Scania, instämmer i sin replik till nyttoanalysen. Hon konstaterar att halvautonom körning ger stora vinster gällande tid och effektivitet i synnerhet för tung trafik som lastbilar.
"Tekniken finns i princip, vi testar den hela tiden och den utvecklas. Lagstiftning börjar komma på plats, och naturligtvis behöver vi harmonisera det här. Det finns möjligheter för Sverige att ta steget före och bli världsledande. Sen är det acceptansen, och den behöver vi alla hjälpas åt att jobba med", fortsätter hon.
Fredrik Wahrolén, PR- och kommunikationschef vid Mercedes-Benz Sverige, betonar att säkerheten "alltid måste komma i första ledet". Han välkomnar att utredningen öppnar för ett nytt förarbegrepp, vilket enligt honom skulle möjliggöra kolonnkörning och att arbetsredskap styrs på distans.
"Det sker en otrolig utveckling när det gäller e-handel. Man skulle kunna låta trottoarrobotar sticka ut från lastbilar och lösa transporten den sista kilometern", exemplifierar han.
"Det krävs väldigt bra internationell lagstiftning men där är vi inte än, gällande självkörande bilar. Jag tror utvecklingen är möjlig men det krävs harmoniserad internationell lagstiftning, för vi utvecklar inte bara fordon för den svenska marknaden utan för hela världen", fortsätter Fredrik Wahrolén.
Anders Eugensson, Director Governmental Affairs för Volvo Cars, välkomnar också utredningen och initiativet från svenskt håll. Han anser att utvecklingen står i ett vägskäl, där alla potentiella fördelar måste möjliggöras.
"I dag är i princip ingenting tillåtet i Europa. Vi kan inte skapa utvecklingen som vi vill eftersom regelverket för fordonskraven ligger på Genève-nivå. Industrin ligger före regelverket i dag, vi behöver ett regelverk som inte bromsar utvecklingen", säger han.
"Om inte regelverket öppnas upp kommer vi stå med en färdig teknisk utveckling som samhället inte kan ta del av", understryker han.
Utredaren Jonas Bjelfvenstam betonar att det redan pågår diskussioner i undergrupper till de europeiska beslutsorgan som förvaltar vägtrafikkonventionerna, där det från svensk sida görs "ett antal insatser" för att driva utvecklingen framåt.
"Huruvida det är tillräckligt eller inte kan man diskutera, men Sverige ingår i ett litet kluster tillsammans med andra länder för att driva utvecklingen framåt. Jag kan inte ge någon prognos för när det är klart, men jag har förstått att regeringen är oerhört angelägen om att arbetet fortgår både på svensk nivå och EU-nivå", säger han.
Med på seminariet fanns även företrädare från politiken. Jessica Rosencrantz (M), vice ordförande i Trafikutskottet, håller med om att politiken inte hänger med i utvecklingen och menar att det går för långsamt.
"Utredningen är ett bra steg på vägen men varje steg tar för lång tid. Vi behöver göra mer"; säger hon och efterlyser lägre skatter och bredare regelverk för att möjliggöra innovation och ny teknik.
Pia Nilsson (S), som är ledamot i Trafikutskottet, säger att regeringen inte vill bromsa utvecklingen, men att man samtidigt "måste ta rollen som lagstiftare på största allvar."
"Utifrån utredningen och de remissvar som kommer in har vi en bra grund att stå på och gå vidare från. Att regeringen har agerat snabbt har spelat en stor roll för att få Sverige att ligga långt fram i utvecklingen för självkörande fordon", säger hon och betonar att det är viktigt att med bred politisk uppslutning.
I juni anordnar en internationell konferens för ministrar och kommissionärer på EU-nivå för självstyrande och uppkopplade fordon.
Regelförändringarna i utredningen, som nu är ute på remiss, väntas träda i kraft den 1 juli nästa år.
Det säger representanter från fordonsindustrin vid ett seminarium som anordnas av branschorganisationen BIL Sweden, med anledning av utredningen om självkörande fordon som lämnades över till regeringen under gårdagen.
Jonas Bjelfvenstam, som är regeringens utredare och generaldirektör för Transportstyrelsen, uppger vid en presentation av utredningens slutsatser att de tre största utmaningarna för självkörande fordon på väg är: regleringar, tekniken och den allmänna acceptansen.
Gällande regleringsbiten konstaterar han att det nationella handlingsutrymmet för lagstiftning är begränsat, då det exempelvis finns globala regler satta av EU och branschstandarder att ta hänsyn till. Det finns dock finns dock ett gott utrymme för policyutveckling, innovationsfrämjande och planeringsinsatser på nationell nivå.
"Där det finns nationella behörigheter finns det lite bättre möjligheter att införa en introduktion av självkörande fordon. Kunskapsinsamling och försöksverksamheter är viktigt för att förbereda acceptansen", säger han.
Det tydligaste hindret internationellt uppges vara "förarbegreppet", där diverse konventioner konstaterar att det ska finnas en förare till varje fordon och att denne ska ha kontroll. Emellertid anser Jonas Bjelfvenstam att det kan finnas en nationell tolkning av förarbegreppet, så att en förare ska kunna föra flera fordon och även befinna sig utanför fordonen och använda sig av olika former av fjärrstyrning.
Bland utredningens viktigaste förslag är enligt honom att möjligheten till försöksverksamhet ska kunna underlättas ytterligare. Det möjliggör exempelvis försök till konvojkörning och fjärrkontrollstyrda fordon.
Vidare föreslås att långsamma leveranser ska kunna framföras på cykelbana utan förare. Det kan handla om paketbud, pizzaleverans, eller sop- och vägsaltningsmaskiner, om de går i högst 20 kilometer i timmen.
Vid en konsekvensanalys på lång sikt, år 2030, anses störst nytta från självkörande fordon kunna dras från tidsvinster och minskad förarkostnad för gods- och yrkestransporter.
Åsa Petterson, Head of Public and Environmental Affairs på Scania, instämmer i sin replik till nyttoanalysen. Hon konstaterar att halvautonom körning ger stora vinster gällande tid och effektivitet i synnerhet för tung trafik som lastbilar.
"Tekniken finns i princip, vi testar den hela tiden och den utvecklas. Lagstiftning börjar komma på plats, och naturligtvis behöver vi harmonisera det här. Det finns möjligheter för Sverige att ta steget före och bli världsledande. Sen är det acceptansen, och den behöver vi alla hjälpas åt att jobba med", fortsätter hon.
Fredrik Wahrolén, PR- och kommunikationschef vid Mercedes-Benz Sverige, betonar att säkerheten "alltid måste komma i första ledet". Han välkomnar att utredningen öppnar för ett nytt förarbegrepp, vilket enligt honom skulle möjliggöra kolonnkörning och att arbetsredskap styrs på distans.
"Det sker en otrolig utveckling när det gäller e-handel. Man skulle kunna låta trottoarrobotar sticka ut från lastbilar och lösa transporten den sista kilometern", exemplifierar han.
"Det krävs väldigt bra internationell lagstiftning men där är vi inte än, gällande självkörande bilar. Jag tror utvecklingen är möjlig men det krävs harmoniserad internationell lagstiftning, för vi utvecklar inte bara fordon för den svenska marknaden utan för hela världen", fortsätter Fredrik Wahrolén.
Anders Eugensson, Director Governmental Affairs för Volvo Cars, välkomnar också utredningen och initiativet från svenskt håll. Han anser att utvecklingen står i ett vägskäl, där alla potentiella fördelar måste möjliggöras.
"I dag är i princip ingenting tillåtet i Europa. Vi kan inte skapa utvecklingen som vi vill eftersom regelverket för fordonskraven ligger på Genève-nivå. Industrin ligger före regelverket i dag, vi behöver ett regelverk som inte bromsar utvecklingen", säger han.
"Om inte regelverket öppnas upp kommer vi stå med en färdig teknisk utveckling som samhället inte kan ta del av", understryker han.
Utredaren Jonas Bjelfvenstam betonar att det redan pågår diskussioner i undergrupper till de europeiska beslutsorgan som förvaltar vägtrafikkonventionerna, där det från svensk sida görs "ett antal insatser" för att driva utvecklingen framåt.
"Huruvida det är tillräckligt eller inte kan man diskutera, men Sverige ingår i ett litet kluster tillsammans med andra länder för att driva utvecklingen framåt. Jag kan inte ge någon prognos för när det är klart, men jag har förstått att regeringen är oerhört angelägen om att arbetet fortgår både på svensk nivå och EU-nivå", säger han.
Med på seminariet fanns även företrädare från politiken. Jessica Rosencrantz (M), vice ordförande i Trafikutskottet, håller med om att politiken inte hänger med i utvecklingen och menar att det går för långsamt.
"Utredningen är ett bra steg på vägen men varje steg tar för lång tid. Vi behöver göra mer"; säger hon och efterlyser lägre skatter och bredare regelverk för att möjliggöra innovation och ny teknik.
Pia Nilsson (S), som är ledamot i Trafikutskottet, säger att regeringen inte vill bromsa utvecklingen, men att man samtidigt "måste ta rollen som lagstiftare på största allvar."
"Utifrån utredningen och de remissvar som kommer in har vi en bra grund att stå på och gå vidare från. Att regeringen har agerat snabbt har spelat en stor roll för att få Sverige att ligga långt fram i utvecklingen för självkörande fordon", säger hon och betonar att det är viktigt att med bred politisk uppslutning.
I juni anordnar en internationell konferens för ministrar och kommissionärer på EU-nivå för självstyrande och uppkopplade fordon.
Regelförändringarna i utredningen, som nu är ute på remiss, väntas träda i kraft den 1 juli nästa år.