Oljepriset har stigit över tolv procent i år. Vår analytiker tror att fortsatt uppgång är oundviklig och han pekar på två avgörande orsaker.
Under OPEC+:s månadsmöte denna vecka ökades som väntat produktionskvoten med 400 000 fat om dagen. Kvothöjningen kommer dock inte att räcka för att täcka den ökande efterfrågan från länder som öppnar upp efter covid-19 och en förväntad ökning av reseaktiviteten.
Dessutom kämpar flera OPEC-länder för att öka produktionen i takt med stigande kvoter – och mycket tyder på att världens lediga produktionskapacitet kommer att röra sig mot en rekordlåg nivå. Detta är ett problem, och på lång sikt kommer uppsidan i oljepriset att vara kolossal.
Låga lagersiffror
Lagersiffror ger alltid en bra indikation på hur stram en marknad är. OECD-lagren är nu på sin lägsta nivå sedan 2018, även om US Energy Information Administration förutser svag lagerbyggnad under de kommande åren:
Om vi tittar på USA är dock lagren de lägsta de varit de senaste fem åren. Detta trots att USA:s oljeproduktion nu är högre än någonsin:
Produktionsproblem
Att lagren är så låga har nog förvånat många då vi inte på något sätt är tillbaka till det ”normala” efter covid-19. Detta gör världens energimarknader ännu mer beroende av OPEC+. Organisationen har beslutat att öka sin månatliga produktion och fram till september kommer ökningen att vara 400 000 fat om dagen. Den kvothöjning som fastställdes vid det senaste OPEC+-mötet gäller i mars.
Problemet är dock att OPEC + inte alltid gör som organisationen säger att den ska göra. Historiskt sett har fusk varit ett stort problem och många länder har producerat mer än sin kvot. Idag är problemet faktiskt det motsatta: många länder kan inte öka produktionen upp till sin kvot. I december producerade 14 av 18 OPEC+-länder kvoter under den tilldelade kvoten. Den totala produktionen är nu 620 000 fat per dag under den totala kvoten.
Produktionsproblemen är särskilt stora i Libyen, Angola och Nigeria. Libyen, har just nu inte kvoter (tillsammans med Iran och Venezuela) så enligt OPEC:s så kallade ”secondary sources”-uppskattningar sjunker produktionen så mycket som 84 000 fat om dagen från november till december. Angola såg ett produktionshopp på 85 000 fat per dag från november till december, men producerar fortfarande 190 000 fat per dag under sin kvot. I Nigeria sjönk produktionen med 43 000 fat om dagen och baserat på OPEC:s ””secondary sources”-siffror ligger landet nu över 300 000 fat om dagen under den tilldelade kvoten.
Och det är krävande för Nigeria att öka produktionen. Landet brottas med gammal infrastruktur och underinvesteringar och sabotage gör inte situationen lättare. Landet har som mål att producera 1,88 miljoner fat om dagen i år, men de kommer troligen inte att nå dit. Situationen är densamma i många andra länder – trots höga priser investeras det alldeles för lite. Om vi ser på OPEC+ som helhet så är det faktum att länderna inte kan producera enligt sina kvoter, ett problem som bara kommer att öka i omfattning:
Produktionskapaciteten minskar
Jag har hänvisat till lagersiffror, men den bästa termen för vad som definierar en tight marknad är fortfarande ledig produktionskapacitet.
Konsekvensen av att många OPEC+-länder har produktionsproblem gör att världens lediga produktionskapacitet sjunker. Idag är det någonstans mellan 3 och 4 miljoner fat om dagen. Även om Platts Analytics planerar lageruppbyggnad under innevarande kvartal, uppskattar de endast 800 000 fat per dag i ledig produktionskapacitet i juni (förutsatt att OPEC+ håller fast vid sina planer). Det är historiskt låga nivåer och med så lite ledig kapacitet är chansen stor att oljepriset överstiger 100 dollar per fat.
Det som kanske är den största jokern sett till efterfrågan är den framtida reseaktiviteten. Kommer vi att flyga lika mycket som innan covid-19? Det blir nog färre tjänsteresor, men jag har liten tilltro till att det blir färre semesterresor. Enligt Saudi Aramco (SE:2222) efterfrågar flygbolagen just nu 4,5 miljoner fat per dag jämfört med 7,5 miljoner fat per dag 2019. Skillnaden är nästan hela dagens tillgängliga globala kapacitet. Marknaden kan alltså vara väldigt stram när vi återgår till det ”normala”.
Lösningen?
I höstas var Biden-administrationen relativt aggressiv mot OPEC+ och påpekade att organisationen borde öka produktionen. Detta kommer säkerligen att upprepas, och vi kan se att Saudiarabien och de andra länderna med ledig kapacitet (Ryssland, Förenade Arabemiraten, Irak och Kuwait) ökar produktionen mer än planerat. Det kommer i så fall att lägga en kortsiktig dämpning på prisuppgången och bidra till lageruppbyggnad. Ändå är det bara en tillfällig lösning: världens lediga produktionskapacitet är på väg mot bottennivåer, och det tyder på höga priser. Med lägre tillgänglig produktionskapacitet blir också geopolitiska förutsättningar betydligt viktigare och riskpremien ökar.
Disclaimer: Denna analys samt all annan information från daytrading.se ska inte ses som finansiell rådgivning. Konkreta investeringar som görs till följd av innehållet av vårt material eller på vår hemsida är på egen risk. Du ska inte handla för pengar som du inte har råd att förlora och du bör söka rådgivning om du inte förstår riskerna. Historisk avkastning garanterar inte framtida avkastning.