President Donald Trumps importtullar på stål och aluminium bör ses ur aspekten att han levererar ännu ett vallöfte. Det skriver Anders Elgemyr på Jarl Securities i dagens upplaga av CMC Markets morgonbrev.
Elgemyr, som fördjupar sig i ett potentiellt handelskrig i sin analys, anser att det nu är avgörande är hur Europa och Asien svarar.
"På nuvarande populistiska nivå är det dock ingen fara för världsekonomin", anser han. Importtullarna föreslås inför mellanårsvalet i november i USA. Elgemyr rekapitulerar vad som hände vid ett liknande tillfälle tidigare. Det var när George Bush den äldre gjorde exakt samma åtgärd 2002 inför mellanvalet:
"Detta fick börsen att falla med 30 procent då, samtidigt som den amerikanska tioårsräntan steg kraftigt. Vi är inte säkra på att utvecklingen blir densamma denna gång." Han noterar också att Europa svarar med att eventuellt lägga tullar på motorcyklar från Harley Davidson, whiskey och jeans. "Hade Europa menat allvar hade de svarat med att lägga tullar eller handelshinder för Amazon, Google eller andra mer betydelsefulla bolag", poängterar han. "Valet av HD är förmodligen gjort för att det slår mot ett företag i Trumps starkare valkretsar. Det var en taktik som Europa valde redan 2002 mot Bush då man den gången valde ut apelsinproducenter och biltillverkare i Michigan."
Hur allvarligt är då läget?
"Så länge 'handelskriget' håller sig på denna populistiska nivå är det ingen fara för världsekonomin. Konsensus är närmast total bland ekonomer om att global frihandel är positiv. Nu slår dock ståltullarna inte mot Kina utan mest mot USA:s grannländer Kanada och Mexiko. Så om det bara stannat vid dessa tullar kanske inget händer. Kina har diplomatiskt svarat att de inte vill ha något handelskrig med USA men kommer att försvara sina intressen", konkluderar han.
Elgemyr, som fördjupar sig i ett potentiellt handelskrig i sin analys, anser att det nu är avgörande är hur Europa och Asien svarar.
"På nuvarande populistiska nivå är det dock ingen fara för världsekonomin", anser han. Importtullarna föreslås inför mellanårsvalet i november i USA. Elgemyr rekapitulerar vad som hände vid ett liknande tillfälle tidigare. Det var när George Bush den äldre gjorde exakt samma åtgärd 2002 inför mellanvalet:
"Detta fick börsen att falla med 30 procent då, samtidigt som den amerikanska tioårsräntan steg kraftigt. Vi är inte säkra på att utvecklingen blir densamma denna gång." Han noterar också att Europa svarar med att eventuellt lägga tullar på motorcyklar från Harley Davidson, whiskey och jeans. "Hade Europa menat allvar hade de svarat med att lägga tullar eller handelshinder för Amazon, Google eller andra mer betydelsefulla bolag", poängterar han. "Valet av HD är förmodligen gjort för att det slår mot ett företag i Trumps starkare valkretsar. Det var en taktik som Europa valde redan 2002 mot Bush då man den gången valde ut apelsinproducenter och biltillverkare i Michigan."
Hur allvarligt är då läget?
"Så länge 'handelskriget' håller sig på denna populistiska nivå är det ingen fara för världsekonomin. Konsensus är närmast total bland ekonomer om att global frihandel är positiv. Nu slår dock ståltullarna inte mot Kina utan mest mot USA:s grannländer Kanada och Mexiko. Så om det bara stannat vid dessa tullar kanske inget händer. Kina har diplomatiskt svarat att de inte vill ha något handelskrig med USA men kommer att försvara sina intressen", konkluderar han.