Riksgälden har beslutat om planer för hur banker och andra institut i Sverige ska hanteras i en kris och fastställt deras minimikrav på nedskrivningsbara skulder (MREL), enligt ett pressmeddelande.
Riksgälden bedömer i nuläget att tio institut bedriver verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet. Det innebär att staten behöver ta kontroll över dessa institut och hantera dem genom så kallad resolution om de hamnar i kris. Instituten är:
Nordea, Swedbank, Handelsbanken, SEB, Landshypotek, Länsförsäkringar, SBAB, Skandiabanken, Sparbanken Skåne och Svensk Exportkredit. Övriga institut bedöms kunna försättas i konkurs eller gå i likvidation utan att det hotar den finansiella stabiliteten.
För de institut som bedöms ha verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet har Riksgälden upprättat planer som anger vilka åtgärder Riksgälden avser att vidta i resolution. Riksgälden har även fastställt ett minimikrav som innebär att de alltid måste ha en viss mängd kapital och nedskrivningsbara skulder som kan användas i krishantering (MREL).
Det är en förutsättning för att staten ska kunna genomföra resolution utan att skattebetalarna ska behöva stå för kostnaderna, uppger myndigheten.
Riksgälden bedömer i nuläget att tio institut bedriver verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet. Det innebär att staten behöver ta kontroll över dessa institut och hantera dem genom så kallad resolution om de hamnar i kris. Instituten är:
Nordea, Swedbank, Handelsbanken, SEB, Landshypotek, Länsförsäkringar, SBAB, Skandiabanken, Sparbanken Skåne och Svensk Exportkredit. Övriga institut bedöms kunna försättas i konkurs eller gå i likvidation utan att det hotar den finansiella stabiliteten.
För de institut som bedöms ha verksamhet som är kritisk för det finansiella systemet har Riksgälden upprättat planer som anger vilka åtgärder Riksgälden avser att vidta i resolution. Riksgälden har även fastställt ett minimikrav som innebär att de alltid måste ha en viss mängd kapital och nedskrivningsbara skulder som kan användas i krishantering (MREL).
Det är en förutsättning för att staten ska kunna genomföra resolution utan att skattebetalarna ska behöva stå för kostnaderna, uppger myndigheten.