Investing.com — Spekulationer om Kinas potentiella avyttring av dollartillgångar har återigen blossat upp efter de senaste svängningarna på amerikanska obligationsmarknader och valutakurser. Men en närmare granskning av tillgängliga data tyder på att det finns få konkreta bevis för att Peking genomför en storskalig förflyttning bort från amerikanska tillgångar.
Enligt Capital Economics innehar Kinas statliga institutioner fortfarande över hälften av sina utländska portföljer i amerikanska tillgångar, trots ökande geopolitiska spänningar.
"Kinas främsta statliga institutioner äger minst 3 biljoner USD i dollartillgångar," säger Mark Williams, chefekonom för Asien på Capital Economics.
Det är "nästan säkert" att kinesiska reservförvaltare var aktiva på marknaderna under den senaste volatiliteten, särskilt med tanke på de kraftiga valutarörelserna, säger Williams.
Ändå finns det inga tydliga indikationer på att de låg bakom obligationsmarknadens nedgång. "Kina skulle ha varit en säljare bland många," noterar rapporten och tillägger att interventionen sannolikt syftade till att stabilisera växelkursen mellan renminbi och dollar snarare än att avyttra tillgångar för att pressa USA.
Enligt Williams skulle en fullskalig avyttring medföra betydande risker för Kina. En utförsäljning av dollartillgångar skulle kunna stärka renminbin, vilket skulle skada kinesisk export vid en tidpunkt då handelsspänningarna med USA redan är förhöjda.
Dessutom skulle utvecklade marknader utanför USA sannolikt motsätta sig att absorbera stora inflöden som skulle kunna driva upp deras valutor. "Att göra det nu, när exportsektorn står inför angreppet från amerikanska tullar, skulle vara en självdestruktiv handling," skriver ekonomen.
Även om Peking skulle försöka använda sina innehav som vapen, kan effekten på USA vara begränsad. Federal Reserve skulle kunna gå in som köpare i sista hand för att stabilisera marknaderna, medan andra investerare kan se värde i marknadsstörningen.
Det finns bevis för att Kina gradvis minskar sin exponering, vilket syns i långsiktiga data för amerikanska statsobligationer. Ändå förblir omfattningen och takten av dessa förändringar måttliga, och mycket av Kinas aktivitet kan vara dold i depåkonton utanför USA.
"TIC-data berättar inte för oss om Kinas tillgångsinnehavare verkligen minskar sin dollarexponering eller helt enkelt försöker göra den mindre synlig," säger rapporten.
Trots ökande spänningar med USA förblir Kinas totala dollarexponering hög. Medan det finns spekulationer om att kinesiska reservförvaltare kan flytta tillgångar, komplicerar användningen av depåförvaltare utanför USA spårningen av flöden. Även den kommande TIC-datareleasen kommer sannolikt inte att ge klarhet om den senaste aktiviteten.
Tillgängliga siffror tyder på att dollarinnehav av PBOC, CIC och kommersiella banker inte har minskat snabbare än globala genomsnitt. Detta verkar förbryllande med tanke på geopolitiska bekymmer, inklusive frysningen av ryska tillgångar 2022, vilket belyste utmaningen att skydda reserver från västerländska sanktioner.
"Det andra alternativet är att flytta fler tillgångar till alternativ som statsskulder på tillväxtmarknader och reala tillgångar. Men detta är bara meningsfullt för den del av portföljen som överstiger Kinas uppfattning om sina valutabehov," säger Williams.
Sådana tillgångar bär höga risker och dålig likviditet och upplever ofta utförsäljningar i tider av marknadsstress.
Denna artikel är översatt med hjälp av artificiell intelligens. För ytterligare information hänvisar vi till våra Användarvillkor.