Offentliga finanser och penningpolitik

Förste vice riksbankschef Svante Öberg talade om hur viktiga de offentliga finanserna är för en stabil ekonomisk utveckling på lite längre sikt och vad de innebär för penningpolitiken.

Öberg hävdade att skuldkriser på flera håll i vår omvärld har visat hur viktigt det är med långsiktigt hållbara offentliga finanser. De stora underskotten i de offentliga finanserna i spåren av finanskrisen tenderar att leda till högre räntor och kommer att tvinga fram åtstramningar av finanspolitiken, vilket kommer att dämpa tillväxten i omvärlden. Han påpekade att det är en faktor bakom den relativt svaga BNP-tillväxt i Europa de närmaste åren som Riksbanken räknar med i sin senaste penningpolitiska uppföljning.

Det finns enligt Öberg också en risk för en mer dramatisk utveckling. Grekland har på senare tid varit det främsta föremålet för spekulationer kring hållbarheten i de offentliga finanserna. Men det handlar inte bara om Grekland. Även andra länder har stora problem. Det kan i värsta fall utveckla sig till en skuldkris i flera länder som också drabbar banksystemet.

I Sverige har överskottsmålet enligt Öberg inneburit en ökad trovärdighet och förutsägbarhet när det gäller utvecklingen av de offentliga finanserna. De starka offentliga finanserna har också gjort det möjligt att använda finanspolitiska stimulansåtgärder vid en djup konjunkturnedgång utan att äventyra den långsiktiga stabiliteten i de offentliga finanserna. Riksbanken stöder att ett överskottsmål skrivs in i budgetlagen och att målet fastställs som ett överskott på 1 procent av BNP de närmaste tio åren.

Avslutningsvis konstaterade Öberg att om finanspolitiken är förutsägbar och långsiktigt hållbar så kan Riksbanken göra bättre bedömningar av resursutnyttjandet och inflationstrycket. Det gör det lättare att föra en väl avvägd penningpolitik.